När man tror att det är dags att resa på sig kommer det som en knuff och så sitter man där igen. Jaha kan man tänka sig. Det var inte dags än. Dags att resa på sig.
Världens längsta rubrik men det bjuder jag på. Det är ju ändå bara jag som ska läsa skiten.
Studiedag idag och det känns helknas måste jag påstå. Vaknade klockan 9, för två timmar sedan, och kände mig helt förstörd. Vilken jävla natt det var. Somnade iskall med ett hjärta som slog dubbla slag och vaknade kokhet med samma bultande hjärta.
Fick kanske 20 ord innan jag somnade, inte alls dom jag velat läsa... Så långt ifrån men ändå så nära.
Men jag ska ta pinnen ur röven och se vad fan som händer. Hoppas på det bästa men har en känsla av att det fan kommer bli något helt annat.
Nu blir det packa väskan och dra på sig något varmt (det är fan 7 grader ute!) och sedan bege mig till gymmet. Efter det blir det jobb och hoppas på att jag är pigg efter så mami och jag kan övningsköra. Körkort nästa!
